Armagnac och Sauternes, en resa i Sydvästra Frankrike 18-22 september 2019

Årets resa med SvD accent gick till Aquitaine i Frankrike, en resa mellan ädla drycker!

Efter mellanlandning på Schiphol i Amsterdam där markpersonalen hade varslat strejk som vi klarade oss undan, kom vi till Bordeaux där solen genast värmde gott.

Chauffören Pascal med sin stora ”rugby-buss” förde oss tryggt genom hela resan med början i Sauternes. Här besökte vi den mindre familjeägda gården Château Sigalas Ribaud där vi bekantade oss närmare med det berömda vinet bl. a Grand Vin årgång 2018 direkt från ekfatet.

Sedan avnjöt vi en lättare men delikat lunch serverades på terrassen.

I den historiska provinsen Périgord besökte vi den idylliska staden Bergerac, känt namn genom Cyrano med den långa näsan som däremot inte har något med staden att göra. Däremot finns han på ett flertal statyer. Efter lite tid i denna charmerande stad åkte vi i en traditionell flatbottnad båt, s.k. gabarre på floden Dordogne.

Vi lämnar sedan det område som Henry Miller en gång skrev ”Dordogne kommer att överleva, precis som drömmarna som när människans själ.”

På allt smalare vägar for vi med vår stora buss till Château Terre Vieille som inte är ett slott utan ett familjeföretag där man gör det goda lokala vinet Pécharmant. Sonen Pierre tog emot och berättade på genuin ”frenglish” om vinerna medan vi åt en god lunch i skuggan av prunkande träd.

Château Monbazillac ser mer ut som ett slott och har elegant möblerade rum. Efter visningen fick vi smaka ett par av dessa sötare viner Monbazillac som anses vara en prisvänligare konkurrent till Sauternes.

Dagen började med blommor i handelsträdgården Latour-Marliac. Näckrosorna stängda när vi kom men öppnade sig alltefter som solen värmde. Impressionisten Claude Monet fascinerades av dessa färggranna vattenblommor och den skriftliga beställningen han gjorde till sin egen trädgård i Giverny fanns att se i det lilla muséet.

Dags att återinträda i Bacchus fotspår då vi nådde familjegården Domaine Michelet där Madame Nathalie tog emot. Nu var det alltför varmt att sitta ute så långbord var dukat inne där vi åt en god lunch och generöst med vin.

Labastide d’Armagnac är en charmerande liten ort med medeltida anor där vi stannade för en fikapaus.

Eftersom dagen hade gått i Go Slow kom vi sent till Domaine d’Ognoas och missade den guidade visningen men Madame låste upp så vi kunde gå in och titta på alambic mm. Sen provsmakning av en armagnac från 2004 och en från 1994 direkt från ekfaten.

Resan fortsatte ner mot Pyrenéerna och staden Pau där vårt kungahus har sina rötter. Den gladlynta lokalguide Ludivine guidade oss genom park och slottet, där franske kungen Henrik IV föddes, fram till Bernadotte-museet. Efter en ledig eftermiddag så möttes vi igen för att inta avskedsmiddag på en restaurang som såg trist ut men det glömde vi när mat och vin kom in och nivån på samtalet steg!

Sista dagen kom så regnet, men lämpligt nog när vi satt i bussen. Väl framme vid Gujan-Mestras vid Arcachon som kallas de franska ostronens huvudstad klarnade det upp igen. Här slog vi oss ner vid enkla bord och snart kom Monsieur Eric med vin, ostron och gambas.

Inspiration slog till och en ”spontan” lovsång sjöngs av er till Go Slow Travel vilket fick reseledaren att bli riktigt rörd.

Tack för det och med hopp om återseende!

Normandie, njutbar resa i september

Glada miner mötte mig på flygplatsen i Paris inför resan till Normandie när ni alla anlände med ett punktligt SAS. Kanske extra leenden berodde på att den förste passageraren ut var Måns Zelmerlöv som just då var listetta i Frankrike!

I vackert sensommarväder njöt vi sedan av blomsterprakten i Claude Monets fina trädgård i Giverny. Bl. a. beundrade vi vackra dahlior.

Vikingaättlingen Vilhelm Erövrarens invasion av Hastings och England kan i viss mån liknas med D-dagen många sekler senare, båda två var krigsoperationer med ofattbart många skepp och människor inblandade. Efter den levandegjorda beskrivningen av landstigningen vid klippbranten Pointe Hoc tog Dominique oss med till amerikanska kyrkogården. Talspråket ”Fyra årstider under en dag” fick vi belägg för här då en regnskur tog vid efter strålande sol.

Vid besöket vid ostronodlingen La Calvadosienne var intresset stort för Brigittes information om ostronets hermafrodit tillvaro och det kommande könsbytet i oktober! ”Kyssen från havet” smakade spännande och gott.

Vi reste in i regionens hjärta, Pays d’Auge, för att njuta av dess specialiteter. Till exempel den starka Livarot som av vissa ostälskare anses vara en av världens bästa. Med lite normandisk cider till förstås.

Uppskattat besök sedan på Château du Breuil där Marlene först visade oss runt de vackra byggnaderna och sedan lät oss provsmaka både calvados, aperitifen pommeau och chutney gjord på calvados.

Sedan åkte vi till den charmiga gamla hamnstaden Honfleur som alltsedan impressionisterna är en populär miljö för konstnärer. Ett härligt eftermiddagslugn infann sig vid makliga promenader bland caféer och butiker.

Rouen är en charmerande flanörvänlig stad vilket vi inte minst kände under stadspromenaden med vår guide i Frederic som imponerade stort med sin berättarförmåga och kunskap. Efter besöket på Musee des Beaux Arts smakade det gott med kaffe och äppeltarte. Promenaden avslutades vid torget Au Vieux Marché där Jeanne d’Arc brändes på bål år 1431.

Avskedsmiddagen serverades på La Couronne som enligt egen utsago är Frankrikes äldsta, en charmig korsvirkesbyggnad vid torget med smala lätt vinda trappor. Att calvados blivit favorit hos fler än en av oss var uppenbart efter middagen. Det skaldade tacktalet som KG bjöd på blev en fin avslutning av kvällen.

Efter en välbehövlig sovmorgon var det skönt att botanisera på söndagsmarknaden innan vi strålade samman igen för att lämna Rouen, Normandie, och bege oss till flygplatsen. Dags att säga hejdå till nya vänner, men vi kanske ses igen? Hälsningar från Suzanne.