Redan vid samlingen på Heathrow upplevde flera av oss återseendets glädje, och den goda stämningen i gruppen som sen följde oss hela resan var ett faktum redan första dagen! Spelade inte ens någon roll för varken det goda humöret, eller de vackra färgkombinationerna av blommande rhododendron på Hever Castle att det föll ett stilla regn under vårt besök där.
Vi njöt av sandwich, scones, marmelad och clotted cream, döm om vår förvåning när det sen kom in vånings-fat med ännu fler godsaker såsom macarons och andra delikatesser. “Doggybags” kom upp som samtalsämne och kanske stilla önskemål!
Framme vid Battle Abbey, känt från Slaget vid Hastings, på eftermiddagen där vi skulle njuta av den spännande berättelsen om Harold och Vilhelms (och deras arméers) möte på kullen, försökte vi samtidigt promenera av oss kalorierna från vårt Afternoon Tea. Uppskattat besök trots det vid här laget, mycket typiska engelska vädret.
Vi hann torka lite lagom i bussen innan vi vid incheckningen fina Cooden Beach säkert nästan skrämde slag på kvällens brud när hon kom nerför trappan, vacker som en dag på väg till sin egen bröllopsmottagning. Tror hon ändå uppskattade den spontana applåden! Vår första middag tillsammans på Cooden Beach Hotel blev mycket lyckad, fantastisk havsabborre, gott vin, bra service och trevligt sällskap.
Lugn och stilla söndagsmorgon i Hastings där vi promenerade runt bland fiske-stånd och de fina svarta höga husen som användes för att hänga upp fiskenäten på tork.
Vi fortsatte vår dag med smaksensationer vid vinprovning på Chapel Downs vingård, vårt besök började med en rundvisning där vi både fick lära oss om beskärning av vinstockarna och sen fick veta allt om den så viktiga andra jäsningen för det mousserande vin som framställs i Kent, och som nu jämförs t.o.m. med champagne.
Fyllda av förväntan fick vi sen prova på själva, även med penna och papper för notering av smaknoter och annat “knowhow”. Delicious. Vingården som fått det eftertraktade uppdraget att servera vinet till Prins Harry och Meghan Markles bröllop på Windsor Castle nästkommande lördag var dock från Cornwall den här gången. Chapel Down med sitt Sparkling rosé hade äran när Prins William och hans Kate Middleton gifte sig 2010.
Efter god publunch besökte vi den förtrollande trädgården Sissinghurst Castle Garden i Cranbrook som skapades av författarinnan Vita Sackville-West och Sir Harold Nicolson. Efter livgivande timmar i trädgården kände vi oss redo att återvända till Bexhill on Sea för en solig ledig kväll.
Fantastisk klar morgon uppe på Beachy Head, “gå nu inte för nära kanten när ni fotar”. Mina förmaningar var många men fler än jag blev nervösa när en hel armé med tonåringar på skolutflykt kom traskande!
Besöket därefter i konstnärshemmet Charleston ansågs av många som resans höjdpunkt, inte minst d det var exklusivt öppet bara för oss! Vanessa, Duncan, Clive och de andra i Bloomsbury-gruppens levde i huset under många år. Ett allkonstverk som var deras livsluft i så många år och vilka kärleksliv de hade sen! Skapande föds ur kärlek och smärta, det blir alldeles tydligt där.
Vid lunch och vinprovning på The English Wine Centre vägleddes vi i den engelska vinhistorien av vår ciceron Brian, inte mycket var nytt under den engelska solen där inte. In fact, var det inte egentligen så att vinstockarna härrör från de Brittiska öarna? “I am impressed”.
Mycket mätta och belåtna lämnade vi sedan Alfriston för metropolen Brighton, och också Brighton Metropole. Ledigt ett par timmar för egna upptäckter på strandpromenaden innan buffé serverades på hotellet.
Ännu en solig dag påbörjades med en liten tur till fots genom The Lanes fram till The Brighton Pavilion, ett mycket otypiskt engelskt slott och istället en fantastisk orientalisk prakt både exteriört med lökkupoler och torn, och interiört med utsmyckning i guld, kristaller, bambu, ädelträ, ja egentligen allt ädelt som tänkas kan, för Georg IV, var sannerligen en man som inte fick för mycket av något! Det blev vår tur att frossa sen, på avsmakningspromenaden blev det allt från gourmetburgare och ostron fram till siciliansk glass.
Även på kvällen blev vi bortskämda med våra menyval till avskedsmiddagen på The Salt Room, trevligt som vanligt med er alla, och tack för tacktal!
På vår väg till Heathrow besökte vi ännu en vingård, Denbies, där Steve tog med oss på en åktur med sitt “tåg” och sedan berättade om vinproduktionen där samtidigt som vi sippade på ett glas bubbel ute i det fria. Lunch blev det också, tom vit duk fick de till, det var vi ju vana vid efter några dagars Go Slow upplevelser.
Dags att skiljas åt blev det sen, förhoppningsvis ses vi snart igen. Kanske Cotswolds eller Provence nästa år, Cornwall/ Plymouth 2020 med jubileumsfirandet av Mayflowers seglats över Atlanten 1620., eller varför inte både och?
Tills dess, trevlig sommar, från Suzanne