Sicilien med Matmagasinet 8-12 oktober 2019

Så var det dags för vår sjätte resa med Matmagasinet och Maud Onnermark!

Tidig avresa där möte med många kära välbekanta deltagare piggade upp. Efter mellanlandning i München anlände vi i lagom tid till Palermo för att njuta en välsmakande lunch på restaurangen Ai Normanni där vi serverades pannelle och Pasta alla Norma.

Lokalguiden Vincenzo som bott i Sverige tog oss med till de mest kända platserna; det vackra medeltida Palazzo dei Normanni och Cappella Palatina där vi beundrade de glänsande mosaikerna. Även kyrkan La Martorana har en enastående mosaik. Sen blev det en stund för att njuta en läskande dryck i skuggan.

Längst ut på Siciliens västkust reser sig det mäktiga berget San Giuliano på vars topp den lilla byn Erice tronar. Med borgen från 1200-talet och annan medeltida bebyggelse som dekor promenerade vi in i en svunnen tid.

På de smala gatorna syntes vi tydligt. Här fanns mycket fint hantverk, handmålade fat och vävnader t ex.

Det var brant och kurvigt och det hördes några förskräckta utrop men vår chaufför Gaetano körde lugnt och tryggt till Baglio Fontanasalsa där grevinnan Bulgarelli driver en gård där man producerar den finaste, ”gräsligt” god olivolja.

Vi välkomnades av en kvinna med gitarr som sjöng olika sicilianska sånger men också fick oss att delta i uppträdande! Det bjöds på provsmakning innan lunch på den lokala rätten ”balotte”.

Vi befann oss i Val di Marza, det område där starkvinet Marsala är det mest välkända vinet. Vinodling är som så mycket annat en rent antik historia på Sicilien. Namnet Marsala, från arabiska ”marsa-Allah” minner också om stadens läge vid det afrikanska havet där avståndet till Tunisien är som kortast.

På den moderna vingården Cantina Fina togs vi emot av Melania som berättade om de mer torra vinerna och vi fick smaka tre viner. Av de lokala druvorna Grillo, Zibibbo och Nero d’Avola.

Vi avslutar dagen vid kusten där saltet tronar som pyramider i bassängerna vilket blir extra vackert och pittoreskt under solnedgången. Först till museet där guiden Martina tog emot.

Sen promenad längs saltbassängerna till Casa Ettore som är privat och där en härlig buffet av grönsaker och frukt att kombinera med olika sorters salt var uppdukat.

Så var det då dags att ägna oss åt oliver! Vi hade tur med vädret för eftersom olivpressen drivs med solenergi så hade vi inte fått se det om det varit molnigt eller regn. Nu perfekt och trevlig förmiddag där vi plockade oliver direkt från träden. God avsmakning sedan av den olja, Centonze, som även exporteras till Sverige.

Som belöning för det inte alltför tunga arbetet åt vi lunch vid havet. 25 olika antipasti innan couscous och grillade sardiner dukades fram i Marinella di Selinunte.

Vi besökte Segesta som troligen var byggdes av forntidsfolket elymerna. Det vackert belägna templet i dorisk stil byggdes aldrig klart men är inte mindre imponerande för det.

Hos Valerio i Pollina fick vi lära oss hur slowfood-produkten manna utvinns och tillagas. Lunchen var verkligen ”Go Slow” men generös och enligt flera av er den bästa under resan.

Resan avslutades vid havet och den charmiga staden Cefalù, bl.a. känd för sin enorma normandiska katedral. Vi åt en god middag baserad på fisk på restaurangen Lo Scoglio Ubriaco och skålade för ett snart återseende.

Tack för denna gång, alltid lika kul och gott! Arrivederci säger vi från GoSlowTravel och Matmagasinet.

Mille Miglia 2019 med Classic Motor

Återigen Mille Miglia med Classic Motor och kärt återseende med många av tidigare deltagare, några med klar VIP-status numera.
Första dagen hann vi med välkomstdrink, skål för en 80-åring och middag tillsammans på All’Organetto. Det var med viss skepsis några tog emot varmrätten som var kanin men tror att de flesta sen uppskattade den lokala delikatessen som var tillagad ”a la diavola”.

På mindre vägar längs Gardasjön åkte vi till Brescia för att se starten av Mille Miglia 2019. Men vi började Mille Miglia muséet beläget i f d Santa Eufemia-klostret och här kunde vi på nära håll se många av bilarna då förarna skulle serveras lunch innan loppet i byggnaden bredvid.

Feststämning med folk överallt inne i centrum och militärflyg som flög över och släppte rök i italienska flaggans färger.

Väl tillbaka i Verona tog vi en promenad förbi arenan till Julias balkong.

Ett numera klassiskt besök gjorde vi på ett av Italiens absolut bästa motormuseum, Nicolis, där hundratals bilar, motorcyklar och cyklar visar de senaste två hundra årens utveckling. Men eftersom vi kom in i Emilia Romagna som har ett gott rykte som ”Italiens mage” gjorde vi ett besök hos La Perla där man gör den berömda parmaskinkan. Den serverades också rikligt till lunch!

Efter en visning av familjen Paninis privata samling av Maserati smakade vi den berömda parmesanosten som de numera producerar under namnet Hombre. På kvällen blev det den populära Aperol Spritz och pizza för flera av oss.

Nytt i vårt program var det relativt nyöppnade Pagani-museet, eller snarare fabriken där man numera släpper in besökare. Mycket exklusiva sportbilar, allra helst skräddarsydda för de få som har råd med extra nollor på prislappen.

Hos Vini Chiarli visades vi runt och fick sen smaka deras mousserande viner, Lambrusco och Pignoletto.

Sen ägnade vi oss återigen åt det klassiska loppet Mille Miglia. 2019 gick rutten från Rom via Bologna på väg tillbaka till Brescia.

Sista dagen åkte vi till Maranello och Galleria Ferrari innan det var dags att åka till flygplatsen och hemresa. Men de flesta av oss kom inte hem denna dag då flyget från Frankfurt till Stockholm var inställt! Deltagare till övriga destinationer hann trots försening med sina flyg, vi andra fick snällt tillbringa natten på hotell i Frankfurt och åka hem dagen efter.

Tack för denna gång och hoppas vi ses igen!

 

Matresa i norra Italien med Matmagasinet augusti 2018

Lite av ett italienskt gastronomiskt potpurri kan man kalla denna resa med Maud Onnermark som ciceron!

Direkt från Milano Linate flygplats åkte vi med chaufför Denis till Saravezzano där vi mötte Matilda och Ricardo från Matric som arrangerat detta och andra besök. Här fick vi en rundvandring där vi såg glada grisar i olika storlekar. Därefter serverades lunch på goda charkuterier, ostar och ett härligt nybakat bröd!

Resan fortsatte in i den matglada regionen Emilia Romagna men framme i Parma väntade oss istället en kulturell stund med lokalguide Laura. Vi promenerade i den historiska stadskärnan där byggnader från det tidigare hertigdömets styre i ljusröd marmor ger staden en helt unik stämning och atmosfär.

Parma är välmående liten stad som genom sin kvalitativa livsmedelsindustri tryggat sin plats på gourmeters och gourmanders världskarta. Här finns t ex Mutti, kända för sina fina tomater. Francesco Mutti tog själv emot oss och berättade med entusiasm om familjeföretaget när vi åkte ut bland fälten för att se tomatskörden. Två damer i gruppen fick åka skördetröska så det blev helt feminint skördat!

Sen till fabriken; av med smycken och på med skyddskläder! Guidad promenad i fabriken, sen provsmakning av olika tomat-produkter och till sist filmvisning.

En god lunch serverades på den lilla trevliga restaurangen Mulino di Casa Sforza där vi fick tortelli med olika fyllningar och regionens mest kända vin, Lambrusco. Godare än sitt rykte! Vi hann inte bli hungriga innan det var dags för en provsmakning av Granarolo’s ostar och vin som Matric levererat till hotellet i Bologna. Men vi lät oss väl smaka av godsakerna.

Vi besökte Bolognas medeltida centrum där vi såg den stora kyrkan vid Piazza Maggiore och de aristokratiska medeltida tornen Asinelli 100 meter högt och det lutande Garisenda-tornet. Därefter strosade vi genom några av de arkader som slingrar sig ca 40 km runtom i centrum.

Morgonstund har ost i mun och vi är uppe i ottan! Sin kulinariska styrka har Emilia Romagna bland korvar, skinkor och inte minst parmesanosten som ju är världsberömd. I Rio Saliceto besökte vi en caseificio, Fratelli Rossi, där vi på nära håll fick se det hantverk som ligger bakom denna världsberömda ursprungsskyddade ost som vi i Sverige kallar parmesanost. Vi såg allt från kossorna som ger mjölken till färdiga ostar för att sedan smaka på delikatessen.

Resan fortsätta till grannregionen Lombardiet och Lugana di Sirmione. Här började vi med vinprovnings-lunch på den eleganta restaurangen Aquila d’Oro med utsikt över Gardasjön.

Mer vin blev det sedan på vingården Ca dei Frati; mousserande vin och via både vitt och rött når vi fram till dessertvinet Tre Filer.

Vi åkte längs Gardasjön till Desenzano där det var fest på torget när vi gick till vår sista middag.

Tack för denna gång och på återseende hälsar vi, Maud och Lena!

Resa Toscana, i Medicis fotspår

Vi träffades tidig morgon på Arlanda, kärt återseende då de flesta varit med på tidigare resor med Millesgårdens Vänner. Lite dramatik blev det under mellanlandningen i München då en kvarglömd handväska på damtoaletten visade sig vara borta! Tack och lov återfanns den, utan kontanter men med pass och övrigt kvar.

Väl framme i ett soligt men kallt Florens möttes vi av Giotto Bus som snabbt tog oss till hotellet, Orto di Medici. Här mötte vi svenska lokalguiden Monica som tillsammans med Hans tog med oss på en intressant stadspromenad med visst fokus på de giriga Medicéernas uppgång och fall. Utanför domkyrkan Santta Maria dei Fiori slingrade långa köer men den vackra marmorförsedda fasaden kunde vi beundra i alla fall. Likaså Ghibertis bronsportar i dopkapellet. I kyrkan Santa Croce såg vi flera praktfulla gravmonument, bl. a det tillägnat Michelangelo.

Likt ett örnnäste ovan molnen och tiden ligger Volterra och ruvar hemlighetsfullt på sina etruskiska anor. Här gjorde vi ett guidat besök på det etruskiska museet, där tyngdpunkten utgörs av askurnor, vilka gjordes i form av miniatyr-sarkofager med motiv hämtade från den klassiska mytologin eller etruskernas föreställningar om livet efter detta.

Bussresan fortsatte genom det vackra toskanska landskapet där den sena vårens ankomst anades i blygsamt knoppande träd och buskar. Hans underhöll oss om skvaller och mustiga historier från forna dagar i hertigdömet Toscana.

Lunchen åt vi på agriturismo Fattoria Poggio Alloro beläget nedanför San Gimignano som vi kunde se avteckna sig med sina karaktäristiska torn som ett medeltida Manhattan. Solen värmde skönt i lä.

Att promenera i San Gimignano, den lilla “staden med de många tornen”, är att stiga direkt in i medeltiden. Många privata hus har fortsatt kvar de höga medeltida försvarstornen, minnen från ett oroligt tidevarv.

Med vår lokalguide Monica besökte vi Uffizierna, ett av världens mest berömda tavelgallerier. Här hänger Botticellis berömda målningar Våren och Venus Födelse, den enda tavla man känner till av Michelangelo, en oavslutad målning av Leonardo da Vinci, Rafael, Tizian m fl. Vi var inte ensamma och trängseln var påtaglig på vissa ställen!

Vi promenerade över Ponte Vecchio, den enda originalbron över floden Arno. Vårt mål var Palazzo Pitti, den sista grenen av släkten Medicis hem. Här kunde vi utan trängsel njuta av deras rikedomar i Pitti-galleriet som är Florens största konstmuseum. Nu tog Hans över guidningen och de mest passionerade i vår grupp stannade kvar för att inte missa någon Tizian eller Rafael. Vi andra lockades av skyltfönster och glass i det alltmer värmande solskenet.

Av den vackra regionen Toscanas städer anses Siena konkurrera med Florens i skönhet och kultur. Dessa var de bittraste fiender och det var med våld som Cosimo I erövrade Siena och skapade storhertigdömet Toscana.

Här träffade vi vår lokalguide Chiara som under guidningen visade prov på både charm och skådespelar-talang! Det blev en underhållande promenad fram till katedralen och sen det snäckformade torget Piazza del Campo som domineras av rådhuset från 1200-talets slut. Två gånger om året går hästloppet Il Palio som har medeltida anor, av stapeln här.

Vår sista gemensamma måltid hade vi på Ristorante Omero ovanför staden. En restaurang som blivit något av en favorit hos gästande skådespelare men vi såg varken Gerard Depardieu eller Anthony Hopkins denna gång. Innan det var dags för transfer till flygplatsen hann några av oss med ett besök på Gucci Garden museum i det historiska Palazzo della Mercanzia. Det genuint florentinska modehuset Gucci har här en permanent utställning med kläder och produkter som man med en vanlig medelinkomst inte kan drömma om att inhandla. Men nog så vackert att beskåda!

Tack för denna gång och välkomna åter! Arrivederci från Lena och Hans.

Med Matmaffian på matresa i Emilia Romagna 2017

Vi möttes tidigt på Arlanda den 20 september för att flyga via Köpenhamn där vi träffade ytterligare några resedeltagare på vår matresa. Trots varningar om överbokat flyg så kom vi alla med utan problem och landade enligt tidtabell i Bologna. Vår chaufför Lino visade sig vara trevlig och ägare till bekväm buss som snabbt tog oss in i centrum.

Sol och sensommarvärme mötte oss på vår promenad till ett av Bolognas klassiska bagerier Forno Paolo Atti. Edda charmade oss med sitt stora leende och sin yrkesstolthet. Efter smakprov av det lokala vinet pignoletto och goda kakor gick vi runt hörnet till Tamburini där vi åt en lättare lunch bestående av mortadella, skinka, salami och coppa med gott bröd och vin. Detta med ”lättare” måltid blev inte ledordet för vår matresa….

Dags för besök på Gelato Museum där all möjlig rekvisita visades och berättelser om glassens resa genom århundraden. Inte minst uppskattad var förstås provsmakningen sedan.

Ett obligatoriskt besök i regionen Emilia Romagna är hos en ostmakare, närmare bestämt en som producerar den berömda parmigiano reggiano. Konsortiet 4 Madonne finns sen över femtio år men tidigare byggnaden förstördes i jordbävningen 2012 så här har man en mer modern utrustning. Spännande att få smaka ost av röd ko, vacca rossa, som är dyrare då de ger mindre mjölk och minst 24 mån krävs innan försäljning.

Barilla har 28 fabriker runtom i världen, vi besökte den utanför Parma som är störst i världen. Trots detta fortfarande ett familjeföretag, nu fjärde generationen. Vi utrustades med lämplig klädsel och visades runt i de stora salarna där fotoförbud gällde.

Dags för lunch! Hos Antica Corte Pallavicina bjöds vi på välkomstdrink i källaren där deras specialitet culatello också förvaras innan vi visades in i den elegant dukade restaurangen. Och så gott det smakade! Culatello stagionato 18 mesi, tortelli di arbeta, faraona, dolce di Corte.

Inte en chans att hinna bli hungriga innan nästa gastronomiska besök; Villa San Donnino. Bredvid vinstockar där man precis plockade de sista druvorna presenterade Davide sin fina balsamvinäger och bjöd på smakprov.

Ett trevligt sätt att äta middag är förstås ”hemma hos” och det gjorde vi. Organisationen Cesarine bjuder hem mindre sällskap på middag och lagar traditionell mat. Vår värdinna Luisa pratade inte engelska men var nog så glad och expressiv ändå. Hennes pasta rosette al forno var god och vacker.

Följande dag började med ett mer kulturhistoriskt besök istället för kulturgastronomiskt. Vi åkte till Ravenna och besökte Galla Placidias mausoleum och San Vitale-kyrkan som båda imponerar med glänsande mosaiker.

På Ca de Ven bjöds det på specialiteten piadina direkt från stekplattorna.

Som om vi inte var mätta efter lunchen bjöds det mer än generöst på charkuterier av grisen mora romagnola hos Casa Spadoni! Kanske var det lika bra att jag gick till fel piazza med er på kvällen så att middagen blev lite senare än tänkt?

De flesta valde att ha en dag på egen hand men några entusiaster ville laga egen mat till lunch. Vi mötte Valeria vid marknaden för att göra inköp innan kompanjonen Barbara tog över för att på ett mycket pedagogiskt vis sätta deltagarna i arbete med att göra tre olika sorters pasta med tillhörande sås. (Passatelli in brodo, tortelloni burro e salvia, strozzapreti con prosciutto e limone.)

Efter en ledig eftermiddag möttes vi för en avskedsdrink och sedan promenad till La Posta där vi åt en god avskedsmiddag.

Sista dagen bjöd på sovmorgon och regn efter flera soliga dagar. Vi klarade oss rätt bra ändå för i Dozza, känd för sina muralmålningar, hann solen komma fram igen medan vi åt lite lunch innan en avslutande vinprovning på Enoteca Regionale.

Dags för hemresa efter en härlig matresa i den region som ibland kallas Italiens mage.

Tack för denna gång. På återseende, Arrivederci!

Mille Miglia, resa med Classic Motor 2017

En bilresa i samarbete med Classic Motor som inramades av skön sol, lite regn och olika smakupplevelser i Italiens ”Motorland” Emilia Romagna.

Vi som flög från Arlanda träffade resten av gruppen i Köpenhamn och trots kort anslutningstid kom allt bagage fram till Italien. Det var soligt och varmt i Bologna och vi började med en orienteringspromenad i centrum. Vi såg vackra medeltida hus, arkader, lutande torn och överbyggd liten flod innan vi gick från domkyrka och Piazza Maggiore till den färgstarka marknadsgatan. Här fastnade flera av oss för en lätt lunch med mortadella och parmaskinka.

När vi sedan skulle vidare var det viss uppståndelse nära bussen och det visade sig att gruppen Kiss bodde på hotellet där och var på väg ut. Jag fick snabbt upp telefonen för att föreviga närheten till stjärnan! Tommy Thayer?

Första motorbesöket blev hos Ducati med guidat besök i fabriken innan ledig tid i museum och shop.

Nästa dag började vi med att kombinera ostar och veteranbilar hos HOMBRE och Panini, familjen som gjort sig en förmögenhet på fotbollsbilder. Efter att ha beundrat deras privata samling av Maserati, bjöds vi in i den stora salen med höga hyllor fulla av stora ostar ända upp till taket. Här hade vi tur och fick se när osten fick sin kvalitetsstämpel. Sedan provsmakning förstås!

Vi fortsatte med ett besök i Casa Enzo Ferrari-muséet i Modena som handlar om motorsportprofilen och olika milstenar i hans liv. Efter en god lunch på ”Giardinetto” åkte vi till Museo dell’automobile di San Martino in Rio. Eftersom vi var tidiga passade vi på att njuta ett glas prosecco på en lokal liten bar innan signor Alessandro öppnade det lilla privata muséet för oss.

Vi avslutade den händelserika dagen med att prova viner med generöst tilltugg hos Vini Chiarli. Mousserande viner varav två av regionens kända Lambrusco som presenterades entusiastiskt av Ludovica.

En annan viktig motorprofil bekantade vi oss med på Museo Ferruccio Lamborghini som öppnade för tre år sedan. Viss förvirring uppstod då chauffören körde oss till fel museum först då det finns två stycken. Men till slut rätt plats och viss omplanering gjorde att resterande besök kunde göras utan problem. Guiden Manuela visade allt från traktorer till tjusiga Miura SV och en papamobil.

Sen var det dags att bekanta sig närmare med Modenas svarta guld, dvs. den traditionella balsamvinägern. David tog väl emot oss på sin gård Villa San Donino och efter provsmakning och visning fick vi även besöka hans familjehem som figurerade i filmen 1900.

Höjdpunkten på resan var nog för de flesta Mille Miglia, det klassiska lopp där endast bilar från perioden 1927 och 1957 får delta. En stor händelse för bilälskare från hela världen och vi åkte till Parma för att vara med när de första bilarna rullade in. Det började bra med aperol i solen men sen blev det tyvärr både regn och viss kyla. Men vad gör det för de verkligt passionerade!

Nytt för årets resa var utflyktsdagen till Brisighella där vi fick smaka olika av kooperativets olivoljor. Sedan gick vi tillsammans på den gamla åsnestigen i Brisighellas vackra gamla centrum. Solen värmde och lockade till glass!
Chauffören för dagen, Luca, gladde oss med att ta de vackraste vägarna genom ett grönskande kuperat landskap fram till nästa pittoreska by. Dozza är känt för sina muralmålningar och här fotograferade vi flitigt.

Avskedsmiddag på den klassiska restaurangen Osteria dei Poeti och att det var en bit att gå till hotellet efteråt var bara ett bra sätt att smälta maten.

Dags för hemresa, som alltid kul att resa med Classic Motors läsare och chefredaktör.

På återseende, Arrivederci! Lena och Thomas

Vinresa i Piemonte Maj 2022

med Lidingö Vinsällskap

På den här resan var Lars-Martin Grewin vår vinciceron bland Piemontes viner. ”Kungen av italienska viner” som de ofta kallas.
Vi besökte olika vingårdar och provade naturligtvis de mest kända druvorna; Nebbiolo, Barbera och Dolcetto i Barolo och Le Langhe.
Vi var en liten behändig grupp som möttes på Arlanda. Alla hade blommiga ansiktsmasker eftersom det fortfarande var krav på detta i Italien. Fullt med färgstarka Eurovisionsfans med på flyget!

Chauffören Mary tog emot oss i Turin, hennes glada leenden kompenserade hennes bristande kunskaper i engelska. Och hennes körskicklighet var imponerande.

Framme i Alba. Innan första middagen samlades vi på hotellets terrass för lite samkväm och ett glas prosecco.

Sen blev det dags att botanisera bland Piemontes vingårdar. Vi började med Borgogno i Barolo som är ett av de äldsta vinhusen i Piemonte och som alltid räknats till ett av de allra främsta. Visning av unge Stefano innan fick vi provsmaka ”The Youngs” vilket innebär deras Barbera d’Alba Superiore, No Name och en klassisk Barolo.

Nästa vinbesök var inte i en källare utan i en liten by, Ottiglio, där det dukats upp för oss på en innergård. Mycket gott och trevligt! Livio Pavese anses vara en av de mest inflytelserika producenterna i Piemonte och bland annat smakade vi på Cuvee Imperiale Millesimato, Barbera del Monferrato dop och Barbaresco. Speciellt förtjusta blev flera av oss i Montaruccio 2013. Sen tog vi en kort promenad i den vackra omgivningen.

Utanför den lilla staden Monforte d’Alba som ligger omgivet av vinodlingar i vindistriktet Langhe besökte vi vinproducenten Josetta Safirio. Dottern Sara Vezza driver nu gården och hon berättade om viner och familjehistoria. Den smakrika lunchen serverades i skuggan ute på gården. Avslutningsvis en god dessert, bonet, som är en klassiker här. Till den serverades deras grappa som var ovanligt mild.

Efter en kortare bussfärd kom vi till vineriet Bricco Asili som drivs av familjen Ceretto. Här var vi återigen hos en högt ansedd vinproducent. Efter besök i vinkällaren så blev det provsmakning av tre viner i en sal med vacker utsikt över vinlandskapet: Langhe DOC Arneis, Barolo DOCG och Barolo DOCG Brunate.

Mer vingårdsbesök förstås när man befinner sig i Piemonte! Avslutningsvis åkte vi till Borgo Bussio för att smaka på Prunottos viner, deras klassiska Barbaresco och Barolo samt Barolo Bussia.

Avskedsmiddagen på Osteria delle Aie var spännande då vi inte visste vad som skulle serveras för menyn bestäms av ägarinnan efter de råvaror man har. Et blev en positiv överraskning då den ena efter den andra godsaken serverades och magnumflaskor med vin och sedan grappa ställdes fram på borden!

Sista dagen stannade vi i Cannelli vars historiska vinvalv numera är skyddade som kulturarv. Hos Bosca får vi smaka på olika drycker men bäst var deras friska mousserande vin, Asti spumante.

På återseende! Arrivederci!

Smakrik resa i Friulien april 2022

Då blev det äntligen dags för en resa till regionen Friuli Venezia Giulia, tredje gången gillt efter att ett elakt virus stoppat oss både 2020 och 2021!
 
Reseledare Stefan tog emot på flygplatsen i Venedig och sen gick färden till det familjeägda destilleriet där det bjöds på Italiens älskade digestivo, grappa. Det är ursprungs-skyddat och måste vara destillerat i Italien och av italienska druvskal.
Sedan gjordes ett besök i Aquileia, Antikens hamnstad. Belägen nära lagunen var det ett strategiskt läge vilket gav staden stor betydelse under romartiden. Här finns gott om arkeologiska fynd och den antika basilikans mosaikgolv är fascinerande vackert.

Utflykt till Friuliens huvudstad Trieste vars absoluta storhetstid var 1800-talet som imperiet Österrike-Ungerns enda hamnstad. Trieste var Medelhavets största inkörsport främst för kaffe som fortfarande är speciellt viktigt här, nästan som den dyrbaraste nektar. Så självklart gjordes ett kaffe-stopp efter rundturen med lokalguide Raffaella.

Därefter besök hos en frantoio, dvs. olivoljetillverkare. Lite väl entusiastisk presentation av vin men till slut provades tre olika oljor och en god s k merenda, enklare lunch.
Dagen avslutades med slottsbesök, Castello di Miramare som byggdes av Maximilian av Österrike och ligger vackert vid kusten. Det var snarare den vackra parken som lockade då det inomhus var mindre intressant.

Udine är en charmig stad med ett rikligt vittnesbörd från då den lydde under det venetianska hertigdömet under 1400-talet. Men det var ont om tid så det blev en kort tur denna gång.

Parmas främste konkurrent beträffande välsmakande skinka är San Daniele del Friuli. Under besök hos Casa del Prosciutto berättade de om hur traditionell produktion går till, och sen serverades generöst med skinka, grönsaker i marinad och olja, samt ostar och vin!

Sen var det dags för sparrisfestival, eller inte? Allt var stängt vid ankomsten och det var tomt. Men skam den som ger sig, Stefan insisterade och lyckades hitta personer på plats. Dessa volontärer kunde inte låta besökare från det avlägsna ande Sverige bli besvikna så de engagerade sig! Tält öppnade, öl serverades och sparrisen kokades enkom för vår grupp. Så gott den vita mjälla sparrisen smakade i solen sen!

Den lilla charmerande staden Cividale del Friuli har målade husfasader och var områdets huvudstad under medeltiden. Under promenaden såg vi det medeltida “Djävulens bro” och ett langobardiskt tempel från 700-talet, ett religiöst monument vars ursprung är höljt i dunkel, utnämnt som världsarv av UNESCO.

Zona Collio är ett område som en gång tillhörde det tysk-romerska riket men som nu ligger både i Italien och i Slovenien. Här besökte vi slottet Spessa och fick smaka på flera av Collios viner.

På lantgården Ronchi Sant Egidio avnjöts en välsmakande lunch baserad på gårdens egna produkter.

Go Slow Travel och Stefan tackar för denna gång och önskar en trevlig hemresa!