Sydöstra England 17 maj, med SvD accent

Efter samling på Heathrow flygplats och en timmes bussresa besökte vi Hever Castle.
William Waldorf Astors fantastiska italienska antika skulptursamling gjorde sig bra ihop med de gula engelska rosorna. Till skillnad från våra svenska hade ju dessa redan slagit ut.
Gott smakade Ann Boleyn High Tea, likaså Pimm’s cocktail före kvällens middag på Cooden Beach Hotel. Havsutsikt kunde njutas av alla från långbordet och abborren som nyss simmat i engelska kanalen smakade utmärkt. En perfekt start på vår resa i samarbete med SvD accent.

Hotellets läge vid havet hade kunnat locka till morgondopp vädret var engelska svalt och klokt nog avstod alla då starka strömmar kunde ha lett till alltför spännande avvikelse av programmet.
Istället gjordes ett besök i Battle där det berömda Slaget vid Hastings stod. För 950 år sedan besegrade Vilhelm Erövraren och hans trupper till slut Harold Goodwinson. Men av det blodiga slagfältet märkte vi inget.

Dagen fortsatte med ett besök i den förtrollande trädgården Sissinghurst Castle Garden i Cranbrook som skapades av författarinnan Vita Sackville-West och Sir Harold Nicolson. Den drömska, romantiska blomsterprakten i White Garden blev mångas favorit.

På vingården Chapel Down tog vi skydd undan dropparna från skyn och ägnade oss istället åt att prova dropparna i glasen. Sex olika sorter, allt ifrån mousserande till vitt, rosé och rött.
Tillbaka till Bexhill var det inte bara regnet som sövde.

Vi tog en tur till längs kusten och njöt tjusig utsikt från Beachy Head. Vita klippor och branta stup, lockelsen att få fina foton blev nästan lite farlig. Vid konstnärshemmet blev vi mottagna av sprudlande Camilla i kortärmad klänning trots tunga skyar, idag väntades inte bara vi utan också många andra besökare till första dagen av Charleston festivalen med litteratursamtal, seminarier och mycket annat på programmet. Vi fick eminenta visningar och sen var vi många som besökte stiftelsens gåvoshop, viktigt att stötta!
Vi lärde oss allt om hur Vanessa, Duncan, Clive och de andra i Bloomsbury-gruppens levt i huset under många år. Lycka, tragik och stor konst, de här väggarna kunde verkligen tala.

Lunchen på The Wine Centre drog ut lite på tiden, Brian hade så mycket att delge oss om Englands månghundraåriga vinproduktion. Uppskattat med mycket goda engelska viner och mat blev det iallafall.

I Brighton gick promenaden genom de slingrande gränder med anor från 1600-talet som kallas The Lanes till The Royal Pavilion. Här levde den vidlyftige prinsen av Wales, sedermera Georg IV, ett utsvävande liv. Tre festivaler pågick samtidigt i Brighton så inte bara vi i gränderna och på gatorna när Angela och Cath visade oss sina smultronställen med goda smakprov för våra gommar, härligt folkliv och härligt väder i “London by the sea”.

Avskedsmiddag serverades i Chambre Separée på anrika Hotel du Vin ett kort promenad på strandpromenaden bort.
Tack för fina tal, och som vanligt var stämningen på topp. Som avslutning på våra dagar besökte vi Denbies, och under rundturen med Steven fick vi också beundra vingården från ovan. Med ett glas av bästa British Fizz utanför Curbitts forna herrgård blev det dags att le ikapp i solen framför fotografen.

Vilken avslutning!
Time to say goodbye. Hoppas vi alla ses ännu en gång, varför inte redan i september, i den vackra Loiredalen med franska viner i glasen? Tack från Suzanne, Go Slow Travel och SvD accent.

Kuba – koloniala pärlor och hisnande naturupplevelser

Med KLM via Amsterdam kom vi slutligen fram till Havanna i Kuba. Vår lokalguide Betty mötte oss när vi relativt snabbt fått vårt bagage och så åkte vi till Hotel Melía Havana där resans första romdrink serverades.

Under stadsrundturen fotograferades det livligt vid Revolutionstorget där Fidel Castro har hållit sina många långa tal och Che Guevaras bild dominerar. Längs strandpromenaden Malecón färdades vi in i Gamla Havanna där spår av storslagenheten syns i de pastellfärgade palats som nu finns på Unescos världsarvslista.

Avslutningsvis tog vi en läskande mojito på den världsberömda baren Bodeguita del Medio.

Kuba är ju känt för sin fina tobak och maffiga cigarrer så vi gjorde en utflykt till den vackert gröna provinsen Pinar del Rio väster om Havanna. På vägen dit passerade vi Mariel där en stor frihandelshamn växer fram.

Förutom karaktäristiska byggnader där tobaksbladen ska torkas såg vi små späda plantor och en del guajiros som förberedde fälten. Hos en av odlarna fick vi smaka på nyrullade cigarrer. Efter en traditionell kubansk lunch på en gård uppe i bergen med vacker utsikt åkte vi till en Mirador för att beundra sockertoppsbergen Los Mogotes i den säregna Viñales-dalen som är ett av Unescos världsarv.

På kvällen hämtades vi på hotellet av vackra veteranbilar som i sakta mak förde oss till Buenavista där vi skulle avnjuta middag och salsa-show. Efter att vi installerat oss och fått drink, förrätt och soppa visade det sig att vi var på fel ställe! Men inget ont som inte har något gott med sig; på nästa ställe fick vi ännu en drink och soppa utan extra kostnad! Och en bättre show troligtvis.

Vi lämnade Havanna för att resa inåt landet. Först till Santa Clara som är en av den kubanska revolutionens viktigaste städer efter ett avgörande slag mot diktatorn Fulgencio Batista år 1958. På Revolutionstorget står en kolossalstaty av den mytomspunne Che Guevara vars mausoleum ligger på baksidan.

Cienfuegos är en vacker franskinspirerad stad som ibland kallas ”Söderns pärla”. Vi strosade längs huvudstråket Paseo del Prado fram till parken som är uppkallade efter landets nationalpoet, José Martí. Under besöket på en cigarrfabrik fick vi se hela processen från att bladen sorteras till att de kontrolleras om de är ”rök-bara”.

Besök i den botaniska trädgården blev extra intressant tack vare den eminente guiden Roger. Han visade oss kanonbollsträd, paranöt-träd, monkey trap och mycket mer.

Sen bjöds det på ett annorlunda boende, casa particular. Kanske inte det bekvämaste men med en inblick i kubanska hem och liv där tv och minibar lyser med sin frånvaro men gatans ljud är desto mer närvarande!

Trinidad är en av Kubas absoluta koloniala pärlor, även denna klassad som världsarv av Unesco. Under stadspromenaden besökte vi Casa Cantero, en av de pastellfärgade palats som flankerar kullerstensbelagda smala gator. Några gick upp i det höga tornet för att beundra staden ovanifrån.

Innan den lediga eftermiddagen avrundade vi med en romdrink på La Canchanchara till rytmiska toner som fick några av oss att ta ett par danssteg.

Sen var det dags att bege sig mot kusten för nu väntade ett par dagars avkoppling med sol och bad på ön Cayo Ensenachos! Vädret var soligt och behagligt varmt och havet korallgrönt och långgrunt.

Vad som fick några av oss att tappa formen sista dagen vet vi inte riktigt men avskedsmiddagen blev ovanligt lugn och dämpad. Kanske omedvetet på sin plats av respekt för landets långvarige ledare Fidel Castro som avled denna kväll. Vilket vi fick reda på nästa morgon då resan till flygplatsen kantades av flaggor på halv stång och en ovanlig tystnad. Nio dagars landssorg påbörjades direkt då spritförsäljning och musik förbjöds.

Vår sista dag i Kuba blev en historisk sådan och nu undrar vi alla över landets framtid; La lucha continua eller tar kampen slut med Raul?

Tack för denna gång!

  • /
  • Kuba

Mille Miglia, resa med Classic Motor 2017

En bilresa i samarbete med Classic Motor som inramades av skön sol, lite regn och olika smakupplevelser i Italiens ”Motorland” Emilia Romagna.

Vi som flög från Arlanda träffade resten av gruppen i Köpenhamn och trots kort anslutningstid kom allt bagage fram till Italien. Det var soligt och varmt i Bologna och vi började med en orienteringspromenad i centrum. Vi såg vackra medeltida hus, arkader, lutande torn och överbyggd liten flod innan vi gick från domkyrka och Piazza Maggiore till den färgstarka marknadsgatan. Här fastnade flera av oss för en lätt lunch med mortadella och parmaskinka.

När vi sedan skulle vidare var det viss uppståndelse nära bussen och det visade sig att gruppen Kiss bodde på hotellet där och var på väg ut. Jag fick snabbt upp telefonen för att föreviga närheten till stjärnan! Tommy Thayer?

Första motorbesöket blev hos Ducati med guidat besök i fabriken innan ledig tid i museum och shop.

Nästa dag började vi med att kombinera ostar och veteranbilar hos HOMBRE och Panini, familjen som gjort sig en förmögenhet på fotbollsbilder. Efter att ha beundrat deras privata samling av Maserati, bjöds vi in i den stora salen med höga hyllor fulla av stora ostar ända upp till taket. Här hade vi tur och fick se när osten fick sin kvalitetsstämpel. Sedan provsmakning förstås!

Vi fortsatte med ett besök i Casa Enzo Ferrari-muséet i Modena som handlar om motorsportprofilen och olika milstenar i hans liv. Efter en god lunch på ”Giardinetto” åkte vi till Museo dell’automobile di San Martino in Rio. Eftersom vi var tidiga passade vi på att njuta ett glas prosecco på en lokal liten bar innan signor Alessandro öppnade det lilla privata muséet för oss.

Vi avslutade den händelserika dagen med att prova viner med generöst tilltugg hos Vini Chiarli. Mousserande viner varav två av regionens kända Lambrusco som presenterades entusiastiskt av Ludovica.

En annan viktig motorprofil bekantade vi oss med på Museo Ferruccio Lamborghini som öppnade för tre år sedan. Viss förvirring uppstod då chauffören körde oss till fel museum först då det finns två stycken. Men till slut rätt plats och viss omplanering gjorde att resterande besök kunde göras utan problem. Guiden Manuela visade allt från traktorer till tjusiga Miura SV och en papamobil.

Sen var det dags att bekanta sig närmare med Modenas svarta guld, dvs. den traditionella balsamvinägern. David tog väl emot oss på sin gård Villa San Donino och efter provsmakning och visning fick vi även besöka hans familjehem som figurerade i filmen 1900.

Höjdpunkten på resan var nog för de flesta Mille Miglia, det klassiska lopp där endast bilar från perioden 1927 och 1957 får delta. En stor händelse för bilälskare från hela världen och vi åkte till Parma för att vara med när de första bilarna rullade in. Det började bra med aperol i solen men sen blev det tyvärr både regn och viss kyla. Men vad gör det för de verkligt passionerade!

Nytt för årets resa var utflyktsdagen till Brisighella där vi fick smaka olika av kooperativets olivoljor. Sedan gick vi tillsammans på den gamla åsnestigen i Brisighellas vackra gamla centrum. Solen värmde och lockade till glass!
Chauffören för dagen, Luca, gladde oss med att ta de vackraste vägarna genom ett grönskande kuperat landskap fram till nästa pittoreska by. Dozza är känt för sina muralmålningar och här fotograferade vi flitigt.

Avskedsmiddag på den klassiska restaurangen Osteria dei Poeti och att det var en bit att gå till hotellet efteråt var bara ett bra sätt att smälta maten.

Dags för hemresa, som alltid kul att resa med Classic Motors läsare och chefredaktör.

På återseende, Arrivederci! Lena och Thomas

Katalonien, en smakrik resa med accent

Det var en solig eftermiddag när vi samlades och träffade vår trevlige chaufför Miguel på Barcelonas flygplats för att starta vår resa i Katalonien.

Då fokus bl. a låg på drycker producerade i Katalonien kändes det lämpligt att börja med ett glas bubblande cava redan på terrassen samtidigt som incheckning. Härifrån kunde vi se det närbelägna klostret omgivet av grönska och mängder av ängsblommor.

De första dagarna befann vi oss i vindistriktet Bages och vi bekantade oss närmare med vinerna hos Bodega Abadal, en ytterst välskött och fin vingård. Här bjöds på vinprovning med choklad vilket gav överraskande smakupplevelser.

Nästa vinbesök var hos Oller del Mas, en fästningsliknande byggnad med katalanernas heliga sågtandade berg Montserrat i bakgrunden.

Förutom rosé och rött vin fick vi också smaka på deras fina olivolja innan Miguel skjutsade oss till den närbelägna restaurangen där vi åt lunch.

Dagen avslutades med besök på San benet del Bages, ett f d kloster som blev sommarresidens för den katalanske Ramon Casas och nu museum med en spännande ljud- och bildvisning om den tiden.

En spännande middag serverades på hotellets finare restaurang L’O.

Sen var det dags att lämna inlandet och sakta bege oss mot kusten. Nu kom vi in i ett av landets mest kända vindistrikt, nämligen Penedés där Kataloniens nationaldryck cava produceras.

Vi började med att besöka en av de största producenterna i Katalonien, Codorniú. Med band runt handleden satte vi oss i ett tåg och guidades av charmören Pep som trollade fram en ros till en glatt överraskad deltagare. Efter provsmakning fortsatte dagens bubblande äventyr, nu till en mycket liten producent.

Hos Artcava välkomnades vi av Ramón som först visade oss runt innan det bjöds på tre olika cava ute i solen. Trots skugga av träd blev det väl varmt och besöket i källaren var uppfriskande innan vi sattes i arbete. Nu fick vi göra processen med att degorgera, sätta i kork, på med grimma och sen etikett med våra egna namn!

Efter detta ”hårda” arbete var vi hungriga som vargar och den generösa tapas-lunchen smakade gudomligt.

Nästa aktivitet blev lite av en utmaning. Att hantera en el-cykel med bara handbroms kräver viss övning. På slingrande vägar genom vinfälten rullade vi fram åtföljda av glatt nyfikna blickar och hejarop från bybor och vinbönder.

Sen belönades vi med lite vin hos Bodega Girò Ribot innan vi åkte in till provinsens huvudstad Vilafranca. Här åt vi baskiska tapas på en restaurang där man litar på gästernas ärlighet då betalning sker efteråt med uppvisande av antal ”stickor” som visar hur många pintxos man ätit.

Avslutningsvis hade vi ledig tid i Sitges, en härlig kuststad som bjöd på vackert väder och sjudande folkliv. Delvis på grund av det katolska firandet av Corpus Cristus där blomstermattor prydde en del av gatorna.

När det så var dags att åka hem visade det sig att flyget var försenat på grund av tekniska problem. Men även om vi var trötta så kom vi i alla fall tillbaka till Arlanda med några timmars försening och kunde ta farväl av reskamraterna.

Med hopp om återseende tackar gst för denna gång. Hasta luego amigos!