Armagnac och Sauternes, en resa i Sydvästra Frankrike 18-22 september 2019

Årets resa med SvD accent gick till Aquitaine i Frankrike, en resa mellan ädla drycker!

Efter mellanlandning på Schiphol i Amsterdam där markpersonalen hade varslat strejk som vi klarade oss undan, kom vi till Bordeaux där solen genast värmde gott.

Chauffören Pascal med sin stora ”rugby-buss” förde oss tryggt genom hela resan med början i Sauternes. Här besökte vi den mindre familjeägda gården Château Sigalas Ribaud där vi bekantade oss närmare med det berömda vinet bl. a Grand Vin årgång 2018 direkt från ekfatet.

Sedan avnjöt vi en lättare men delikat lunch serverades på terrassen.

I den historiska provinsen Périgord besökte vi den idylliska staden Bergerac, känt namn genom Cyrano med den långa näsan som däremot inte har något med staden att göra. Däremot finns han på ett flertal statyer. Efter lite tid i denna charmerande stad åkte vi i en traditionell flatbottnad båt, s.k. gabarre på floden Dordogne.

Vi lämnar sedan det område som Henry Miller en gång skrev ”Dordogne kommer att överleva, precis som drömmarna som när människans själ.”

På allt smalare vägar for vi med vår stora buss till Château Terre Vieille som inte är ett slott utan ett familjeföretag där man gör det goda lokala vinet Pécharmant. Sonen Pierre tog emot och berättade på genuin ”frenglish” om vinerna medan vi åt en god lunch i skuggan av prunkande träd.

Château Monbazillac ser mer ut som ett slott och har elegant möblerade rum. Efter visningen fick vi smaka ett par av dessa sötare viner Monbazillac som anses vara en prisvänligare konkurrent till Sauternes.

Dagen började med blommor i handelsträdgården Latour-Marliac. Näckrosorna stängda när vi kom men öppnade sig alltefter som solen värmde. Impressionisten Claude Monet fascinerades av dessa färggranna vattenblommor och den skriftliga beställningen han gjorde till sin egen trädgård i Giverny fanns att se i det lilla muséet.

Dags att återinträda i Bacchus fotspår då vi nådde familjegården Domaine Michelet där Madame Nathalie tog emot. Nu var det alltför varmt att sitta ute så långbord var dukat inne där vi åt en god lunch och generöst med vin.

Labastide d’Armagnac är en charmerande liten ort med medeltida anor där vi stannade för en fikapaus.

Eftersom dagen hade gått i Go Slow kom vi sent till Domaine d’Ognoas och missade den guidade visningen men Madame låste upp så vi kunde gå in och titta på alambic mm. Sen provsmakning av en armagnac från 2004 och en från 1994 direkt från ekfaten.

Resan fortsatte ner mot Pyrenéerna och staden Pau där vårt kungahus har sina rötter. Den gladlynta lokalguide Ludivine guidade oss genom park och slottet, där franske kungen Henrik IV föddes, fram till Bernadotte-museet. Efter en ledig eftermiddag så möttes vi igen för att inta avskedsmiddag på en restaurang som såg trist ut men det glömde vi när mat och vin kom in och nivån på samtalet steg!

Sista dagen kom så regnet, men lämpligt nog när vi satt i bussen. Väl framme vid Gujan-Mestras vid Arcachon som kallas de franska ostronens huvudstad klarnade det upp igen. Här slog vi oss ner vid enkla bord och snart kom Monsieur Eric med vin, ostron och gambas.

Inspiration slog till och en ”spontan” lovsång sjöngs av er till Go Slow Travel vilket fick reseledaren att bli riktigt rörd.

Tack för det och med hopp om återseende!

Resa till Battle i Hastings

Sydöstra England maj 2018

Redan vid samlingen på Heathrow upplevde flera av oss återseendets glädje, och den goda stämningen i gruppen som sen följde oss hela resan var ett faktum redan första dagen! Spelade inte ens någon roll för varken det goda humöret, eller de vackra färgkombinationerna av blommande rhododendron på Hever Castle att det föll ett stilla regn under vårt besök där.

Vi njöt av sandwich, scones, marmelad och clotted cream, döm om vår förvåning när det sen kom in vånings-fat med ännu fler godsaker såsom macarons och andra delikatesser. “Doggybags” kom upp som samtalsämne och kanske stilla önskemål!

Framme vid Battle Abbey, känt från Slaget vid Hastings, på eftermiddagen där vi skulle njuta av den spännande berättelsen om Harold och Vilhelms (och deras arméers) möte på kullen, försökte vi samtidigt promenera av oss kalorierna från vårt Afternoon Tea. Uppskattat besök trots det vid här laget, mycket typiska engelska vädret.

Vi hann torka lite lagom i bussen innan vi vid incheckningen fina Cooden Beach säkert nästan skrämde slag på kvällens brud när hon kom nerför trappan, vacker som en dag på väg till sin egen bröllopsmottagning. Tror hon ändå uppskattade den spontana applåden! Vår första middag tillsammans på Cooden Beach Hotel blev mycket lyckad, fantastisk havsabborre, gott vin, bra service och trevligt sällskap.

Lugn och stilla söndagsmorgon i Hastings där vi promenerade runt bland fiske-stånd och de fina svarta höga husen som användes för att hänga upp fiskenäten på tork.

Vi fortsatte vår dag med smaksensationer vid vinprovning på Chapel Downs vingård, vårt besök började med en rundvisning där vi både fick lära oss om beskärning av vinstockarna och sen fick veta allt om den så viktiga andra jäsningen för det mousserande vin som framställs i Kent, och som nu jämförs t.o.m. med champagne.

Fyllda av förväntan fick vi sen prova på själva, även med penna och papper för notering av smaknoter och annat “knowhow”. Delicious. Vingården som fått det eftertraktade uppdraget att servera vinet till Prins Harry och Meghan Markles bröllop på Windsor Castle nästkommande lördag var dock från Cornwall den här gången. Chapel Down med sitt Sparkling rosé hade äran när Prins William och hans Kate Middleton gifte sig 2010.

Efter god publunch besökte vi den förtrollande trädgården Sissinghurst Castle Garden i Cranbrook som skapades av författarinnan Vita Sackville-West och Sir Harold Nicolson. Efter livgivande timmar i trädgården kände vi oss redo att återvända till Bexhill on Sea för en solig ledig kväll.

Fantastisk klar morgon uppe på Beachy Head, “gå nu inte för nära kanten när ni fotar”. Mina förmaningar var många men fler än jag blev nervösa när en hel armé med tonåringar på skolutflykt kom traskande!

Besöket därefter i konstnärshemmet Charleston ansågs av många som resans höjdpunkt, inte minst d det var exklusivt öppet bara för oss! Vanessa, Duncan, Clive och de andra i Bloomsbury-gruppens levde i huset under många år. Ett allkonstverk som var deras livsluft i så många år och vilka kärleksliv de hade sen! Skapande föds ur kärlek och smärta, det blir alldeles tydligt där.

Vid lunch och vinprovning på The English Wine Centre vägleddes vi i den engelska vinhistorien av vår ciceron Brian, inte mycket var nytt under den engelska solen där inte. In fact, var det inte egentligen så att vinstockarna härrör från de Brittiska öarna? “I am impressed”.

Mycket mätta och belåtna lämnade vi sedan Alfriston för metropolen Brighton, och också Brighton Metropole. Ledigt ett par timmar för egna upptäckter på strandpromenaden innan buffé serverades på hotellet.

Ännu en solig dag påbörjades med en liten tur till fots genom The Lanes fram till The Brighton Pavilion, ett mycket otypiskt engelskt slott och istället en fantastisk orientalisk prakt både exteriört med lökkupoler och torn, och interiört med utsmyckning i guld, kristaller, bambu, ädelträ, ja egentligen allt ädelt som tänkas kan, för Georg IV, var sannerligen en man som inte fick för mycket av något! Det blev vår tur att frossa sen, på avsmakningspromenaden blev det allt från gourmetburgare och ostron fram till siciliansk glass.

Även på kvällen blev vi bortskämda med våra menyval till avskedsmiddagen på The Salt Room, trevligt som vanligt med er alla, och tack för tacktal!

På vår väg till Heathrow besökte vi ännu en vingård, Denbies, där Steve tog med oss på en åktur med sitt “tåg” och sedan berättade om vinproduktionen där samtidigt som vi sippade på ett glas bubbel ute i det fria. Lunch blev det också, tom vit duk fick de till, det var vi ju vana vid efter några dagars Go Slow upplevelser.

Dags att skiljas åt blev det sen, förhoppningsvis ses vi snart igen. Kanske Cotswolds eller Provence nästa år, Cornwall/ Plymouth 2020 med jubileumsfirandet av Mayflowers seglats över Atlanten 1620., eller varför inte både och?

Tills dess, trevlig sommar, från Suzanne

Bilresa i Frankrike och Tyskland

Bilresa med Classic Motor igen! Dagen innan avresan var vi alla lite nervösa eftersom LH strejkade just i Frankfurt då. Tack o lov avblåst så vi kom iväg från Frankfurt i tid. Strejken i Frankrike påverkade oss istället för den buss som skulle hämta oss fastnade i köer och var en timme sen så vi tog en fikapaus.

Resans första besök var på Musée National de l’Automobile i Mulhouse med smeknamnet ”Bilarnas Louvren”. Här finns över 100 Bugatti, klassiska tävlingsbilar samt en enorm samling bilar från tidigt 1900-tal.

Dagen avslutas i Colmar vars korsvirkeshus, blomsterprakt och smala gränder i den välbevarade stadskärnan charmade oss alla. På Maison Rouge åt vi en traditionell middag dvs tarte flambee och choucroute.

Vi ägnade en hel dag åt Peugeot, först det fina Musée de l’Aventure i Belle Époque-stil, sedan en tur till den närliggande fabriken där vi fick klä i oss västar och lyda guiden Miriams order om att hålla oss bakom linjerna. Kjol och klänning icke tillåtet!

Strax nedanför bergskedjan Vogesernas sluttning besökte vi en producent av den berömda Munster-osten. Efter en visning fick vi smaka den krämiga, välsmakande och starkt doftande osten. Alla inköp lades i bagageutrymmet för att inte s a s parfymera bussen.

Bilresa med buss:) fortsatte längs den berömda vinvägen, Route des Vins, och som tur var slutade det häftiga regnet lagom tills vi nådde Ribeauvillé. Hos Domaine Sipp hade vi en gemensam vinprovning som var både professionell och generös med sex olika Alsaceviner.

Egentligen skulle vi ha åkte förbi Strasbourg men vår chaufför tyckte att vi skulle se Europaparlamentet så vi åkte in en sväng innan vi tog Europabron över till Tyskland vid Kehl. Dagen avslutades i lilla fina Ludwigsburg där vi tog in på hotell för två nätter.

Stuttgart är en bilarnas stad och vi började med Mercedes-Benz museum med en guidad visning för att beskåda några av mer än 1 500 fascinerande föremål – allt från världens första bil till de senaste forskningsbilarna.

Efter en lunchpaus vid Saluhallen i centrum där det var livligt även utomhus i den varma vårsolen, fortsatte vi till Porsche museum. Förutom en tidsresa genom mer än hundra år omgiven av vackra bilar av ett av världens mest kända sportbilsmärken så är byggnaden i sig en sevärdhet. Materialet är en blandning av stål, betong och glas.

Sista besöket på resan var Motor och Teknik museet i Sinsheim där man har en utställning på över 300 klassiska bilar. Här finns bl.a. den tyska legendaren Opel Super 6 men också lyxiga Rolls Royce. Flera flygplan var uppställda och även om det var kul att få gå in i en Concorde så var det också lite obehagligt med det ordentligt lutande golvet.

Sen var det dags att åka till Frankfurt för slutet på vår bilresa och ta adjö av rese-sällskapet. Tack för denna gång!