Matresa i norra Italien med Matmagasinet augusti 2018

Lite av ett italienskt gastronomiskt potpurri kan man kalla denna resa med Maud Onnermark som ciceron!

Direkt från Milano Linate flygplats åkte vi med chaufför Denis till Saravezzano där vi mötte Matilda och Ricardo från Matric som arrangerat detta och andra besök. Här fick vi en rundvandring där vi såg glada grisar i olika storlekar. Därefter serverades lunch på goda charkuterier, ostar och ett härligt nybakat bröd!

Resan fortsatte in i den matglada regionen Emilia Romagna men framme i Parma väntade oss istället en kulturell stund med lokalguide Laura. Vi promenerade i den historiska stadskärnan där byggnader från det tidigare hertigdömets styre i ljusröd marmor ger staden en helt unik stämning och atmosfär.

Parma är välmående liten stad som genom sin kvalitativa livsmedelsindustri tryggat sin plats på gourmeters och gourmanders världskarta. Här finns t ex Mutti, kända för sina fina tomater. Francesco Mutti tog själv emot oss och berättade med entusiasm om familjeföretaget när vi åkte ut bland fälten för att se tomatskörden. Två damer i gruppen fick åka skördetröska så det blev helt feminint skördat!

Sen till fabriken; av med smycken och på med skyddskläder! Guidad promenad i fabriken, sen provsmakning av olika tomat-produkter och till sist filmvisning.

En god lunch serverades på den lilla trevliga restaurangen Mulino di Casa Sforza där vi fick tortelli med olika fyllningar och regionens mest kända vin, Lambrusco. Godare än sitt rykte! Vi hann inte bli hungriga innan det var dags för en provsmakning av Granarolo’s ostar och vin som Matric levererat till hotellet i Bologna. Men vi lät oss väl smaka av godsakerna.

Vi besökte Bolognas medeltida centrum där vi såg den stora kyrkan vid Piazza Maggiore och de aristokratiska medeltida tornen Asinelli 100 meter högt och det lutande Garisenda-tornet. Därefter strosade vi genom några av de arkader som slingrar sig ca 40 km runtom i centrum.

Morgonstund har ost i mun och vi är uppe i ottan! Sin kulinariska styrka har Emilia Romagna bland korvar, skinkor och inte minst parmesanosten som ju är världsberömd. I Rio Saliceto besökte vi en caseificio, Fratelli Rossi, där vi på nära håll fick se det hantverk som ligger bakom denna världsberömda ursprungsskyddade ost som vi i Sverige kallar parmesanost. Vi såg allt från kossorna som ger mjölken till färdiga ostar för att sedan smaka på delikatessen.

Resan fortsätta till grannregionen Lombardiet och Lugana di Sirmione. Här började vi med vinprovnings-lunch på den eleganta restaurangen Aquila d’Oro med utsikt över Gardasjön.

Mer vin blev det sedan på vingården Ca dei Frati; mousserande vin och via både vitt och rött når vi fram till dessertvinet Tre Filer.

Vi åkte längs Gardasjön till Desenzano där det var fest på torget när vi gick till vår sista middag.

Tack för denna gång och på återseende hälsar vi, Maud och Lena!

Resa Toscana, i Medicis fotspår

Vi träffades tidig morgon på Arlanda, kärt återseende då de flesta varit med på tidigare resor med Millesgårdens Vänner. Lite dramatik blev det under mellanlandningen i München då en kvarglömd handväska på damtoaletten visade sig vara borta! Tack och lov återfanns den, utan kontanter men med pass och övrigt kvar.

Väl framme i ett soligt men kallt Florens möttes vi av Giotto Bus som snabbt tog oss till hotellet, Orto di Medici. Här mötte vi svenska lokalguiden Monica som tillsammans med Hans tog med oss på en intressant stadspromenad med visst fokus på de giriga Medicéernas uppgång och fall. Utanför domkyrkan Santta Maria dei Fiori slingrade långa köer men den vackra marmorförsedda fasaden kunde vi beundra i alla fall. Likaså Ghibertis bronsportar i dopkapellet. I kyrkan Santa Croce såg vi flera praktfulla gravmonument, bl. a det tillägnat Michelangelo.

Likt ett örnnäste ovan molnen och tiden ligger Volterra och ruvar hemlighetsfullt på sina etruskiska anor. Här gjorde vi ett guidat besök på det etruskiska museet, där tyngdpunkten utgörs av askurnor, vilka gjordes i form av miniatyr-sarkofager med motiv hämtade från den klassiska mytologin eller etruskernas föreställningar om livet efter detta.

Bussresan fortsatte genom det vackra toskanska landskapet där den sena vårens ankomst anades i blygsamt knoppande träd och buskar. Hans underhöll oss om skvaller och mustiga historier från forna dagar i hertigdömet Toscana.

Lunchen åt vi på agriturismo Fattoria Poggio Alloro beläget nedanför San Gimignano som vi kunde se avteckna sig med sina karaktäristiska torn som ett medeltida Manhattan. Solen värmde skönt i lä.

Att promenera i San Gimignano, den lilla ”staden med de många tornen”, är att stiga direkt in i medeltiden. Många privata hus har fortsatt kvar de höga medeltida försvarstornen, minnen från ett oroligt tidevarv.

Med vår lokalguide Monica besökte vi Uffizierna, ett av världens mest berömda tavelgallerier. Här hänger Botticellis berömda målningar Våren och Venus Födelse, den enda tavla man känner till av Michelangelo, en oavslutad målning av Leonardo da Vinci, Rafael, Tizian m fl. Vi var inte ensamma och trängseln var påtaglig på vissa ställen!

Vi promenerade över Ponte Vecchio, den enda originalbron över floden Arno. Vårt mål var Palazzo Pitti, den sista grenen av släkten Medicis hem. Här kunde vi utan trängsel njuta av deras rikedomar i Pitti-galleriet som är Florens största konstmuseum. Nu tog Hans över guidningen och de mest passionerade i vår grupp stannade kvar för att inte missa någon Tizian eller Rafael. Vi andra lockades av skyltfönster och glass i det alltmer värmande solskenet.

Av den vackra regionen Toscanas städer anses Siena konkurrera med Florens i skönhet och kultur. Dessa var de bittraste fiender och det var med våld som Cosimo I erövrade Siena och skapade storhertigdömet Toscana.

Här träffade vi vår lokalguide Chiara som under guidningen visade prov på både charm och skådespelar-talang! Det blev en underhållande promenad fram till katedralen och sen det snäckformade torget Piazza del Campo som domineras av rådhuset från 1200-talets slut. Två gånger om året går hästloppet Il Palio som har medeltida anor, av stapeln här.

Vår sista gemensamma måltid hade vi på Ristorante Omero ovanför staden. En restaurang som blivit något av en favorit hos gästande skådespelare men vi såg varken Gerard Depardieu eller Anthony Hopkins denna gång. Innan det var dags för transfer till flygplatsen hann några av oss med ett besök på Gucci Garden museum i det historiska Palazzo della Mercanzia. Det genuint florentinska modehuset Gucci har här en permanent utställning med kläder och produkter som man med en vanlig medelinkomst inte kan drömma om att inhandla. Men nog så vackert att beskåda!

Tack för denna gång och välkomna åter! Arrivederci från Lena och Hans.

Med Matmaffian på matresa i Emilia Romagna 2017

Vi möttes tidigt på Arlanda den 20 september för att flyga via Köpenhamn där vi träffade ytterligare några resedeltagare på vår matresa. Trots varningar om överbokat flyg så kom vi alla med utan problem och landade enligt tidtabell i Bologna. Vår chaufför Lino visade sig vara trevlig och ägare till bekväm buss som snabbt tog oss in i centrum.

Sol och sensommarvärme mötte oss på vår promenad till ett av Bolognas klassiska bagerier Forno Paolo Atti. Edda charmade oss med sitt stora leende och sin yrkesstolthet. Efter smakprov av det lokala vinet pignoletto och goda kakor gick vi runt hörnet till Tamburini där vi åt en lättare lunch bestående av mortadella, skinka, salami och coppa med gott bröd och vin. Detta med ”lättare” måltid blev inte ledordet för vår matresa….

Dags för besök på Gelato Museum där all möjlig rekvisita visades och berättelser om glassens resa genom århundraden. Inte minst uppskattad var förstås provsmakningen sedan.

Ett obligatoriskt besök i regionen Emilia Romagna är hos en ostmakare, närmare bestämt en som producerar den berömda parmigiano reggiano. Konsortiet 4 Madonne finns sen över femtio år men tidigare byggnaden förstördes i jordbävningen 2012 så här har man en mer modern utrustning. Spännande att få smaka ost av röd ko, vacca rossa, som är dyrare då de ger mindre mjölk och minst 24 mån krävs innan försäljning.

Barilla har 28 fabriker runtom i världen, vi besökte den utanför Parma som är störst i världen. Trots detta fortfarande ett familjeföretag, nu fjärde generationen. Vi utrustades med lämplig klädsel och visades runt i de stora salarna där fotoförbud gällde.

Dags för lunch! Hos Antica Corte Pallavicina bjöds vi på välkomstdrink i källaren där deras specialitet culatello också förvaras innan vi visades in i den elegant dukade restaurangen. Och så gott det smakade! Culatello stagionato 18 mesi, tortelli di arbeta, faraona, dolce di Corte.

Inte en chans att hinna bli hungriga innan nästa gastronomiska besök; Villa San Donnino. Bredvid vinstockar där man precis plockade de sista druvorna presenterade Davide sin fina balsamvinäger och bjöd på smakprov.

Ett trevligt sätt att äta middag är förstås ”hemma hos” och det gjorde vi. Organisationen Cesarine bjuder hem mindre sällskap på middag och lagar traditionell mat. Vår värdinna Luisa pratade inte engelska men var nog så glad och expressiv ändå. Hennes pasta rosette al forno var god och vacker.

Följande dag började med ett mer kulturhistoriskt besök istället för kulturgastronomiskt. Vi åkte till Ravenna och besökte Galla Placidias mausoleum och San Vitale-kyrkan som båda imponerar med glänsande mosaiker.

På Ca de Ven bjöds det på specialiteten piadina direkt från stekplattorna.

Som om vi inte var mätta efter lunchen bjöds det mer än generöst på charkuterier av grisen mora romagnola hos Casa Spadoni! Kanske var det lika bra att jag gick till fel piazza med er på kvällen så att middagen blev lite senare än tänkt?

De flesta valde att ha en dag på egen hand men några entusiaster ville laga egen mat till lunch. Vi mötte Valeria vid marknaden för att göra inköp innan kompanjonen Barbara tog över för att på ett mycket pedagogiskt vis sätta deltagarna i arbete med att göra tre olika sorters pasta med tillhörande sås. (Passatelli in brodo, tortelloni burro e salvia, strozzapreti con prosciutto e limone.)

Efter en ledig eftermiddag möttes vi för en avskedsdrink och sedan promenad till La Posta där vi åt en god avskedsmiddag.

Sista dagen bjöd på sovmorgon och regn efter flera soliga dagar. Vi klarade oss rätt bra ändå för i Dozza, känd för sina muralmålningar, hann solen komma fram igen medan vi åt lite lunch innan en avslutande vinprovning på Enoteca Regionale.

Dags för hemresa efter en härlig matresa i den region som ibland kallas Italiens mage.

Tack för denna gång. På återseende, Arrivederci!

Mille Miglia, resa med Classic Motor 2017

En bilresa i samarbete med Classic Motor som inramades av skön sol, lite regn och olika smakupplevelser i Italiens ”Motorland” Emilia Romagna.

Vi som flög från Arlanda träffade resten av gruppen i Köpenhamn och trots kort anslutningstid kom allt bagage fram till Italien. Det var soligt och varmt i Bologna och vi började med en orienteringspromenad i centrum. Vi såg vackra medeltida hus, arkader, lutande torn och överbyggd liten flod innan vi gick från domkyrka och Piazza Maggiore till den färgstarka marknadsgatan. Här fastnade flera av oss för en lätt lunch med mortadella och parmaskinka.

När vi sedan skulle vidare var det viss uppståndelse nära bussen och det visade sig att gruppen Kiss bodde på hotellet där och var på väg ut. Jag fick snabbt upp telefonen för att föreviga närheten till stjärnan! Tommy Thayer?

Första motorbesöket blev hos Ducati med guidat besök i fabriken innan ledig tid i museum och shop.

Nästa dag började vi med att kombinera ostar och veteranbilar hos HOMBRE och Panini, familjen som gjort sig en förmögenhet på fotbollsbilder. Efter att ha beundrat deras privata samling av Maserati, bjöds vi in i den stora salen med höga hyllor fulla av stora ostar ända upp till taket. Här hade vi tur och fick se när osten fick sin kvalitetsstämpel. Sedan provsmakning förstås!

Vi fortsatte med ett besök i Casa Enzo Ferrari-muséet i Modena som handlar om motorsportprofilen och olika milstenar i hans liv. Efter en god lunch på ”Giardinetto” åkte vi till Museo dell’automobile di San Martino in Rio. Eftersom vi var tidiga passade vi på att njuta ett glas prosecco på en lokal liten bar innan signor Alessandro öppnade det lilla privata muséet för oss.

Vi avslutade den händelserika dagen med att prova viner med generöst tilltugg hos Vini Chiarli. Mousserande viner varav två av regionens kända Lambrusco som presenterades entusiastiskt av Ludovica.

En annan viktig motorprofil bekantade vi oss med på Museo Ferruccio Lamborghini som öppnade för tre år sedan. Viss förvirring uppstod då chauffören körde oss till fel museum först då det finns två stycken. Men till slut rätt plats och viss omplanering gjorde att resterande besök kunde göras utan problem. Guiden Manuela visade allt från traktorer till tjusiga Miura SV och en papamobil.

Sen var det dags att bekanta sig närmare med Modenas svarta guld, dvs. den traditionella balsamvinägern. David tog väl emot oss på sin gård Villa San Donino och efter provsmakning och visning fick vi även besöka hans familjehem som figurerade i filmen 1900.

Höjdpunkten på resan var nog för de flesta Mille Miglia, det klassiska lopp där endast bilar från perioden 1927 och 1957 får delta. En stor händelse för bilälskare från hela världen och vi åkte till Parma för att vara med när de första bilarna rullade in. Det började bra med aperol i solen men sen blev det tyvärr både regn och viss kyla. Men vad gör det för de verkligt passionerade!

Nytt för årets resa var utflyktsdagen till Brisighella där vi fick smaka olika av kooperativets olivoljor. Sedan gick vi tillsammans på den gamla åsnestigen i Brisighellas vackra gamla centrum. Solen värmde och lockade till glass!
Chauffören för dagen, Luca, gladde oss med att ta de vackraste vägarna genom ett grönskande kuperat landskap fram till nästa pittoreska by. Dozza är känt för sina muralmålningar och här fotograferade vi flitigt.

Avskedsmiddag på den klassiska restaurangen Osteria dei Poeti och att det var en bit att gå till hotellet efteråt var bara ett bra sätt att smälta maten.

Dags för hemresa, som alltid kul att resa med Classic Motors läsare och chefredaktör.

På återseende, Arrivederci! Lena och Thomas