10 maj 2013 av Lena Pålsson

I Normandie med Millesgårdens Vänner

En resa i impressionisternas fotspår
Det är inte alltid så lustfyllt att gå upp mitt i natten även om det istället för arbete är en resa. Men då Air France envisades med att boka in oss på den tidiga avgången 06:30 så får man anamma kinesernas kloka ordspråk ”Den som går upp tidigt vinner en hel dag”.

Vårt dagsprogram hade i sista minuten fått pusslas om då Festival Normandie Impressionniste med specialutställning på Musée des Beaux Arts i Rouen istället för den 27 april skulle invigas den 29 april och därmed vara stängt för allmänheten den 28 april då vi var bokade. Detta för att kulturminister och president skulle komma till invigningen samma dag som vi lämnade Rouen. Men här fick vi del av det charmant flexibla Frankrike då de mitt i förberedelserna öppnade museet bara för oss! I lugn och ro och med den duktige Monsieur Frederic som guide njöt vi av ett unikt urval målningar, av impressionister och deras föregångare.

Kvällens middag serverades på La Couronne som enligt egen utsago är Frankrikes äldsta, en charmig korsvirkesbyggnad vid torget med smala lätt vinda trappor. Det var här som Julia Child vid första tuggan av en Sole meunière blev förälskad i den franska maten och senare blev USA’s främsta tv-kock med programmet ”The French Chef”. Se gärna filmen om henne med Meryl Streep, ”Julie and Julia”. Välkomstdrink serverades i köket där chefskocken tog emot med en demonstration av hur man på normandiskt vis gratinerar ostron. Dessa huîtres chauds smakade mycket bra som aptitretare innan vi satte oss till bords i en privat sal där olika filmstjärnor blickade ner på oss från signerade foton. Oftast tillsammans med den ytterst slanka och välsminkade ägarinnan som vänligt tog emot och tog adjö av oss ett antal timmar senare.

 Efter en välbehövlig sovmorgon gav var det skönt att i vårsolen botanisera på söndagsmarknaden innan vi strålade samman igen för lunch och sedan en stadspromenad med vår lokalguide Frederic. Den berömda gotiska katedralen som Claude Monet målat så många tavlor av omgavs nu av praktfullt blomstrande magnoliaträd i alla nyanser av rosa. Promenaden avslutades vid torget Au Vieux Marché där Jeanne d’Arc brändes på bål år 1431.

Den charmiga gamla hamnstaden Honfleur är alltsedan impressionisterna en populär miljö för konstnärer. Bl a bodde här en av pionjärerna, den man som fick Monet att börja måla landskap, Eugène Boudin. Efter ett besök på Musée Boudin gick vi vidare till Sainte Catherine, Frankrikes största träkyrka konstruerad av båtbyggare och med ett tak som påminner om en upp- och nedvänd båt. Efter ett styrkestopp med normandisk kaffekask, dvs café-calva och en titt i de gamla saltmagasinen åkte vi vidare in i bördiga dalar genom byar med fina skifferstenshus.

Vi befann oss nu i Pays d’Auge, smöret, gräddens och ostarnas förlovade land. På Domaine Saint Hippolyte åt vi en måltid som avslutades med ost och den traditionella efterrätten ”tergoule”, en variant av risgrynsgröt tyckte mer än en i gruppen men den var god om än lite väl mäktig. Huvudsysselsättningen på gården är att producera ostar, bland annat den starka Livarot-osten som av vissa ostälskare anses vara en av världens bästa. Vi visades runt av den charmerande Madame Bertille men uppmärksamheten drogs mest till en ko som när som helst skulle kalva, och en liten ostadig kalv på två veckor.

 Även Bayeux ståtar med charmiga korsvirkeskvarter men den stora skatten är en ca 70 meter lång brodyr som skildrar Slaget vid Hastings 1066 och denna står för en tredjedel av stadens inkomster. Besöket här är pedagogiskt upplagt med film och utställningar samt hörlurar där en röst på svenska berättar om varje sekvens på brodyren.

Vikingaättlingen Vilhelm Erövrarens invasion av Hastings och England kan i viss mån liknas med D-dagen många sekler senare, båda två var krigsoperationer med ofattbart många skepp och människor inblandade. Hela kusten i Normandie är ett minnesmärke från Andra världskriget och vi fick både den officiella historien plus den mer personliga versionen från egna familjens upplevelser berättat av Claire, vars berättarförmåga fängslade oss under hela eftermiddagen då vi reste från Pointe du Hoc till Arromanche.

 Resans sista besök är inte så mycket att orda om, Fondation Monets trädgårdar i Giverny måste upplevas med egna sinnen, inte minst synen då blomsterprakten var något utöver det vanliga.

Därefter var det dags att återvända till flygplatsen, att ta farväl av nyfunna vänner och Go Slow Travel säger På återseende, Au revoir!


1 kommentarer