2 oktober 2012 av Lena Pålsson

Resan med tre stora M

Matmagasinet, Matglädje och Marche! Den 15 september sammanstrålade ett mat- och ressuget sällskap under mellanlandning i Amsterdam. 15 läsare av tidningen Matmagasinet hittade snabbt chefredaktören Maud Onnermark och mig viftandes en Go Slow Travel skylt.

Bologna tog emot med behagligt sensommarväder och lagom till lunch var vi framme i Ravenna där vi på restaurang Ca de Ven serverades stora aptitliga fat med salami, parmaskinka, coppa, ostar, grillade grönsaker till det nygräddade lokala piadinabrödet.
Vidare in i regionen Le Marche nådde vi Pesaro och vårt boende, Alexander Art Museum Hotel som bjuder på annorlunda dekoration av lokala artister. Eventuella mindre vackra detaljer uppvägdes av den härliga havsutsikten från balkongen. Och den fina skaldjurs- och fiskbuffe vi njöt av på kvällen tillhör en av de bättre hotellmåltider jag personligen har avnjutit. För flera i sällskapet blev det första gången att smaka ostron.

Solen strålade och vår italienske ledsagare Moreno med den när vi nästa dag efter lugn Go Slow-sovmorgon promenerade genom Pesaros historiska centrum. Snart var det dags för söndagslunch och vårt sällskap platsade bra bland andra storfamiljer för i Italien går man ut med hela släkten på söndagar. Det var högljutt men gemytligt! Högljutt men mer med instrument var det i byn Ortezzano senare för där var det den årliga Festa del vino. Tidstypiskt utklädda bybor sjöng fräckisar på dialekt som bara de själva förstod men modernare jazzband fick stor publik. Flera av oss hade problem med att få betala vinet tills vi insåg att det ju var gratis! Våra yngre deltagare hade gärna dansat sig genom natten men ibland går ”ålder före skönhet” och vi lämnade innan timmen blev för sen.
Från första dagen fann vi varandra och blev lite av La Famiglia där yngst som äldst gav glada tillrop och bidrog med skratt, Maud gav små kulinariska tips och presenterade varje måltid och provsmakning på ett sätt som fick våra smaklökar att darra av förväntan. Lägstanivån på kokkunskaper i denna grupp var hög men alla var inte vana vid den tid det kan ta att njuta av en måltid i Italien. Vi fnittrade när kommentaren till maken i Sverige lät ”jag ringer om ett par timmar, nej jag skojar inte, här sitter man vid bordet i flera timmar!”

I Acqualagna var vi på tryffeljakt. Där doftade t o m jorden av det svarta guldet, tryffeln, och Giorgio hade all sjå i världen att hålla sina ivriga hundar borta efter att de grävt upp de dyrbara klumparna ur jorden. Senare njöt vi av, ja en flera timmars lunch, bl a bestående av tryffelrisotto och andra godsaker.
Nio av deltagarna följde med på en matlagningskurs på det femstjärniga hotellet Excelsior på kvällen. Kocken förvånades över vår önskan att själva ta tag i kastrullerna och lämnade tveksamt över till handlingskraftiga kvinnor som inte var jungfrur i dessa domäner! Mindre tillrättalagt men betydligt mer underhållande.Mindre tillrättalagt och betydligt mer underhållande blev den spontana matlagningskurs vi fick på vingården Quota33 i Morro d’Alba samtidigt med vinprovning. En barsk signora Daniela visade hur tagliatelle ska tillagas och var snabb att korrigera små missar! Men visst förstod vi att leendet låg på lur bakom den stränga minen, allra helst som både far och son i huset ömt kallade henne la strega buona, den goda häxan. Och att den pastasås hon lagade var veckans godaste var vi nog alla överens om. Kanske kommer denna att lagas av Maud i ”Go’kväll”?
Lunchen blev inte sämre av att vi satt på terrassen med vy över vinfälten i ett härligt solsken trots att alla möjliga väderexperter lovat regn.Ja, regionen Marche har mycket gott att bjuda på, och när man sedan också har gott sällskap och vacker natur runtomkring så kan det inte bli annat än en lyckad resa!

Lena Pålsson
Go Slow Travel


1 kommentarer